Så återuppfinner försvarssektorn sig själva i en tid av kris

Medan vi i år firar 80-årsdagen av D-dagens landstigningar längs Normandiekusten, står den europeiska kontinenten inför den största säkerhetspolitiska utmaningen på flera årtionden. Konsekvenserna för de europeiska samhällena och försvarssektorn är direkta: vi måste bygga upp våra väpnade styrkor och en industriell bas som kan försvara våra europeiska värderingar. För att uppfylla detta löfte står försvarssektorn inför fyra kritiska utmaningar, som vi utvecklar nedan:

#1 – Producera mer och snabbare

Att producera försvarsmateriel på ett effektivt sätt och i rätt tid är en av de mest pressande och komplexa frågorna för den europeiska försvarsindustriella basen eftersom industrin ser sig själv i ett djupgående paradigmskifte. Upptrappning handlar inte bara om att öka kapaciteten, det handlar också om att ompröva hela konstruktions- och tillverkningsprocessen i försörjningskedjan. Många företag inom den här sektorn kommer att göra en av de största förändringarna i sin historia, från byggare till producenter, precis som flyg- och flygteknik gjort under det senaste decenniet.

På kort sikt kommer fokus fortfarande att ligga på att öka produktionskapaciteten, även om industriföretag kommer att ha mycket mer utrymme för framtida program.

I det långa loppet finns utmaningarna längs hela värdekedjan från behovet av att använda digitala tvillingar eller MBSE (Model Based Systems Engineering) inom ingenjörsledet, till omorganisation och digitalisering av verksamheten i själva fabriken, och vidare till underhåll och service med hjälp av data och prediktiv analys. Denna utveckling måste ske nu, eftersom designfasen av de stora framtida programmen redan har börjat, från FCAS (Future Combat Air System) och MGCS (Main Ground Combat System) till hangarfartyg och ubåtar.

#2 – Sätt data och programvara i centrum

Information är allt. Data är kärnan i den framtida verksamhetsmiljön. För att behålla fördelen mot motståndare behöver militära förband samla in, sprida och bearbeta data snabbt genom beslutsprocessen OODA-loopen (Observe, Orient, Decide, and Act).  Förmågan att göra det drivs alltmer av mjukvara och algoritmer som artificiell intelligens och maskininlärning, som accelererar och förstärker delar av den militära beslutsprocessen.

Mot denna bakgrund blir traditionella försvarsprodukter allt mer intelligenta och smarta när de utrustas för att känna av, bearbeta och dela data över plattformar och system. För att möjliggöra ett sådant mjukvarudefinierat försvar måste hela ekosystemet omvandla sina affärsmodeller från rena hårdvarutillverkare till mjukvaruföretag som liksom bilsektorn har sett utvecklingen av mjukvarudrivna fordon. Omvandlingen mot mjukvarudrivna försvarsprodukter bör gå i samma riktning i flera steg: frikoppling av hårdvaru- och mjukvarukapacitet, utveckling av smidig mjukvaruutvecklingskapacitet, nytänkande och anpassning av hur anskaffning och vidmakthållande görs och tillhandahållande av öppna och modulära arkitekturer för snabb integration av standardiserade IT-tjänster via plattformar och system.

#3Innovera snabbare

Många av de mjukvarudrivna innovationerna kommer från såväl tekniska startups som stora teknikföretag. Det är därför det är viktigt att kunna integrera dessa innovationer snabbt och på ett smidigt sätt, samtidigt som försvarets säkerhetskrav respekteras.

Försvarssektorn måste därför hitta nya sätt att engagera sig i startup- och teknologiekosystemet för att integrera innovationer genom design och enkelt utrusta soldater och sjömän med nya kapaciteter. Framtida kapacitet bör vara resultatet av ett helt innovationsekosystems arbete istället för en enda aktör.

Naturligtvis är AI ett kritiskt område för innovation då det används över hela försvarsspektrat: för produktion, för logistik och planering, men också för att automatisera administrativa processer inom försvarsministerierna.

Cybersäkerhet är ett annat innovationsområde eftersom hoten fortsätter att växa. Med kvantrevolutionen i horisonten måste försvarssektorn fortsätta att investera i nya krypteringsteknologier för att bli kvantsäkra.

Andra innovationsområden för försvar är immersiva teknologier för träning och simulering, bioteknik för att förbättra mänsklig prestation, integrerade sensorsystem och edge computing för intelligens, övervakning och spaning (ISR), samt 5G/6G-teknik för anslutning för att nämna några.

Slutligen tillverkas teknologier av människor. För att snabbt integrera innovation måste försvarsorganisationer fokusera på ökat TechCraft, det vill säga våra medarbetares förmåga att experimentera, tillämpa och använda dessa nya teknologier i sin dagliga verksamhet. Den mänskliga sidan av innovation kan inte tas isär från försvarsindustrin.

#4 – Bli mer effektiv

Den sista trenden bygger på prestanda och bör slutligen inte betraktas som en trend utan som ett ska-krav eftersom vi här talar om människors säkerhet och territoriell säkerhet. Egentligen behöver försvarssektorn fokusera på ökad effektivitet både i form av ”efficiency” och ”effectiveness”.

Å ena sidan måste europeiska och allierade väpnade styrkor bli mer effektiva på den operativa sidan när det gäller att föra samman sina förmågor. Med andra ord är interoperabilitet mellan olika plattformar, domäner, teknologier, och i slutändan mellan länder, obligatoriskt för att påskynda beslutsfattandet på slagfältet och uppnå informationsöverlägsenhet. Interoperabilitet vilar på delade standarder och öppna gränssnitt samt användning och återanvändning av programvara över system och plattformar.

Å andra sidan måste Europa bli effektivare när det gäller att använda sina europeiska försvarsindustriresurser som en enhet. Till exempel, inom de multinationella rustningsprogrammen som FCAS eller det nu initierade MGCS, uppmanas både offentliga och industriella försvarsaktörer att hitta nya sätt att samarbeta effektivt över industri- och landsgränser. Det handlar bland annat om nya upphandlingsprocesser, nya sätt att interagera och dela information inom ekosystemet, gemensam utveckling av specifikationer och samdesign och samarkitektur av förmågor.

Framtidens försvarsbehov ändrar förutsättningarna

Från och med idag och baserat på den nuvarande geopolitiska situationen på världsnivå, sker en verklig, meningsfull förändring i hur försvaret uppfattas, både i den politiska och den allmänna opinionen. Medborgarnas behov av skydd skapar en politisk möjlighet att öka försvarsbudgetarna. Det skapar nya ansvarsområden och mer än någonsin måste försvarssektorn använda sina pengar så effektivt som möjligt för att vara redo för de geopolitiska händelser som ligger framför oss.